Hemma igen.......

Hemma igen efter Afrika- äventyret !

Sista dagen ägnades åt att låta Sumaija, (som vanligtvis jobbar i köket och med andra diverse arbeten), ägna några timmar åt henna-målning.
Det regnade lite åxå, regnperioden kommer allt närmare......så det var skönt att sitta under tak en stund.

Lenas arm, där blomsterslingan blev längre och längre.....

Resterande del av dagen ägnade vi åt att packa och "prata/krama igenom" hela personalen.

Vi åkte taxi med Kassim som skjutsade oss till flygplatsen.

Tog några bilder på hur de bor och hur de har det. Tog bilder ut genom taxifönstret.....

Affär....typ "hål i väggen"...........

Ytterligare en........men det var ett café åxå.......eller bar.......

En däck - firma + bakdelen av en "daladala", för närvarande inte alltför överbefolkad....

Samma daladala, men från sidan...tror nästan att det är skolbussen.....skolbarnen har vita skjortor och blå byxor/kjolar....och flickorna har vita schalar.....

När vi stod i kön på flygplatsen, för att några uniformsklädda personer skulle känna igenom våra väskor, så började ett par, som stod efter oss i kön, att prata med oss. Det visade sig att han var född och bodde fortfarande i Floda. 

( Det är därifrån hela min släkt härstammar på min pappas sida)

Lite kul att man hittar en Floda- bo på flygplatsen i Zanzibar !

Resan hem gick väl bra, förutom att Ethiopian Airlines ändrar tidtabeller lite som de vill, och utan någon förvarning. Så vi kom hem till Arlanda strax efter kl åtta stället för kl. sex, så vårt tåg drog iväg till Dalarna utan oss.

Så det var bara att köpa nya biljetter och försöka komma med tåget kl 10.06 i stället !

Men det blev en kostnad på 412:- extra, tack vare Ethiopian Airlines.....

Nå ja, jag kom ju hem igen utan något allvarligt inträffat, så man får väl vara nöjd ändå!

Lev väl och tänk på att våren är friskvård !!!

En dag i Stone Town........

Dagen började tidigt, redan före kl sju.
Kina,ägaren och  hotelldirektören, skulle till stan för några möten, och vi skulle passa på för att få lite guidning i stan, så vi gjorde henne sällskap.
Med på turen var åxå de två volontärerna, Evin och Amanda. De var lediga, så de hade åxå lust att "göra stan".
Vi åkte dala- dala in till stan. Dala- dala är en väldigt liten lastbil, som man har satt tak på och stoppat in några smala träbänkar i. Inte alls stora, inte längre än 2 m i alla fall.
 Där klämmer man in såååå mycket folk, som det på nåt vis går.
När vi åkte var vi ca 15 st + de personer, som hängde utanför. Vi hade dessutom några hinkar, några påsar och lite annan packning åxå, väskor och sånt, inne i bilen.
På taket transporterar man div annat, cementsäckar, brädor, potatissäckar, levande hönor i bur, cyklar och ved mm. mm.
Denna dala-dalan spydde dessutom ut avgaser, som gick direkt in i "kupén", så ett munskydd hade inte varit i vägen. Dessutom började det att svida i ögonen av denna gas, eller om det var av sanden som blåste in.

Väl framme så började vi med en liten fika, på ett litet café i närheten av dala-dala- stationen.
Sedan började vår shoppingtur. Vi gick in och ut i alla "hål i väggen", som Lena säger.
Vi köpte souvenirer, lite kläder,väskor och div. andra små saker, som minne från Zanzibar.

När vi blev trötta och svettiga (och det gick fort ) så tog vi en "gofika" på Zanzibar Coffee House, innan vi på nytt gick ut i värmen och dammet.

En sväng till Freddie Mercury Bar blev det innan de sista inköpen skulle göras.

Freddie Mercury är ju född och uppväxt på Zanzibar, men med ett helt annat namn.













När vi startade upp shoppingen igen, så styrde vi kosan mot en affär som heter "Memories from Zanzibar", där vi handlade div. saker att ta med hem.

Vi avlutade shoppingturen med att ta en drink på African House, där man har en vidunderderlig utsikt över solnedgången. Där satt engelsmännen för länge sedan, under kolonialtiden, och tog sina drinkar i solnedgången. Man kunde riktigt känna atmosfären.

Svettiga, trötta, glada och nöjda åkte vi faktisk taxi hem till Menai igen, och kastade oss i böljan den blå.

Lev väl, mina vänner...snart är det dags för att åter se hemlandet. 

Men det här stället kommer jag aldrig att glömma! 

Menai.............det är friskvård det!!!!

Hakuna Matata! Badaj !

Zanzibar i mitt hjärta......

Vilket underbart land detta är !

 Å vilka underbara människor det finns här !

Sitter på vår veranda och tittar ut över havet och  hotellområdet. Inga gäster är vakna, bara personalen som är ute och krattar, bygger och städar.
Det är lugnt och skönt, det enda som hörs är kajornas skrikande i trädtopparna, de är förmodligen osams om någon lite bit övermogen mango, som de har fått tag på.
En tupp gal nånstans i fjärran och det rasslar lite i Baobao- trädens löv.

Tänker på att livet inte kan vara så värst mycket bättre än vad det är just nu.
                                                   
Alla är som en enda stor familj, både gäster och personalen. Vi umgås både på dagtid och på kvällarna.
Vi sitter tillsammans allihopa, och äter alla måltider.  Skratten och historieberättandet är av hög klass.
Men så är det ju inte så stort hotell, som vi bor på.
Men alla trivs, även personalen som behandlas med stor respekt.

Att allt tar lite längre tid här, förklarar vi bara med att det är "The african Style".
En massagekvinna som vi har försökt få hit i flera dagar nu, har inte kommit än.
Lena säger att hon säkert kommer i april.....

Såna här vackra skapelser ligger på vår säng nästan varje dag. Trillingblomman växer ju i överflöd runt huset, så någon brist på blommor, har vi inte.

En dag åkte vi iväg till Jiambiani, som ligger på ön östra sida. Där var sanden alldeles vit och mjölig, och det låg det ena hotellet efter det andra på stranden.
Där fanns det ett litet hotell, som ägdes av en man från Hedemora, så vi passade på att äta på hans restaurang.

Då fick jag syn på nåt trevligt, å tänkte att t.o.m. så här långt har laget i mitt hjärta dragningskraft.

Kändes lite roligt att se, när man är så långt borta. T.o.m. på Zanzibar, så finns det personer som håller på Leksand !!

Annars är det mest så här som vi tillbringar våra dagar.
Även om det ibland är molnigt, så har vi ju en temperatur som ligger runt 28- 32 grader. Å jag kan meddela att vi inte gärna ligger i solen, inte än, trots att vi varit här i en vecka drygt. Det blir helt enkelt för varmt.

Avslutar med en härlig bild på våra vackra solnedgångar.

Hur som helst, så har vi det sååååå bra här på Menai Bay Beach.

Lev väl...och friskvårda, det gör jag !!

Hakuna Matata !